Alfabet

Esperantos alfabet består av 28 bokstäver: a, b, c, ĉ, d, e, f, g, ĝ, h, ĥ, i, j, ĵ, k, l, m, n, o, p, r, s, ŝ, t, u, ŭ, v, z.

Skillnader mot svenskan:

• a som i "hatt"
• c som ts i "satsa"
• ĉ som tk i "utkörd"
• e som i "Elsa"
• g är alltid hårt som i "gå"
• ĝ är ungefär som dj (som J i engelska "John")
• ĥ är ett kraftigt sje-ljud bak i munnen (som tyska ch i "ach"), ĥ är ganska ovanlig
• j är mycket mjukt, som ett kort i
• ĵ är ett tonande sje-ljud (som j i franska "journal")
• o som å i "fått"
• r ska vara tydligt rullande
• ŝ är sje-ljud med tungspetsen, som sch i ordet "Schweiz"
• u som o i "bok"
• ŭ uttalas som u i "aula" (förekommer normalt bara efter vokal)
• z är tonade s (som i engelska "zone")

Uttal

Alla ord uttalas precis som de skrivs.

Betoning

Om ett ord har flera vokaler så betonar man alltid näst sista vokalen:

• telefono
• radio
• amiko
• estas
• scii
• heroo

Endast A, E, I, O, och U är vokaler. Ŭ och J räknas inte som vokaler.

• ankaŭ
• tabloj
• miaj

Artikel

Det finns ingen bestämd artikel i esperanto, dvs. obetonat "en" eller "ett" översätts inte.

• tablo – (ett) bord
• amiko – (en) vän

La är bestämd artikel. Bestämd artikel används när man talar om någon sak, person eller företeelse som den man talar med redan känner till. La kan inte böjas.

• la tablo – bordet
• la amiko – vännen
• la tabloj – borden
• la amikoj – vännerna

Personliga pronomen

• mi – jag
• vi – du
• li – han
• ŝi – hon
• ĝi – den, det
• ni – vi
• vi – ni
• ili – de

Ibland är ordet "det" på svenska så kallat formellt subjekt. Dvs. "det" syftar inte på något särskilt, utan används bara av formella gramatiska skäl. (bl.a. för att undvika att en mening börjar med ett verb). Det här förekommer inte på esperanto. Använd alltså inte ordet "ĝi" när det handlar om formellt subjekt. Lämna helt enkelt ute ordet "det".

• Pluvas. – Det regnar.
• Sidas lernanto en la ĉambro. – Det sitter en elev i rummet.
• Ĉu estas libro sur la tablo. – Är det en bok på bordet?

Possessiva pronomen

Ägandeformer av pronomen bildas genom att lägga till -a.

• mia – min, mitt
• via – din, ditt
• lia – hans
• ŝia – hennes
• ĝia – dess
• nia – vår, vårt
• via – er, ert
• ilia – deras

Substantiv

Alla substantiv slutar på -o.

• tablo – bord
• lernanto – elev
• hundo – hund
• respondo – svar

Plural

Pluraländelsen är -j.

• tabloj – (flera) bord
• lernantoj – elever

Verb

1. Ändelsen för infinitiv är -i, t.ex.:
   • lerni – att lära sig
   • labori – att arbeta
   • esti – att vara
2. Ändelsen för presens är -as. Den är samma för alla personer och antal (finns viss term för det här):
   • mi sidas – jag sitter
   • vi sidas – du sitter
   • ni sidas – vi sitter
   • ili sidas – de sitter

Ĉu?

Ĉu är ett frågeord, som används för att bilda en ja/nej-fråga av ett påstående:

• Ĉu vi sidas? – Sitter du?
• Ĉu vi skribas? – Skriver du?

Kiu?

Kiu betyder "vem", "vilken" eller "vilket" och används för att fråga efter en viss person eller sak.

• Kiu laboras? – Vem arbetar?
• Kiu instruisto sidas? – Vilken lärare sitter?
• Kiu tablo estas en la ĉambro? – Vilket bord är i rummet?

Suffixet -ist

Suffixet -ist betyder "en som ofta sysslar med något". Ofta anger -ist ett yrke, men inte alltid:

• instruisto – lärare
• hotelisto – hotellarbetare
• esperantisto – esperantist (en som talar esperanto)
• komunisto – kommunist

Suffixet -in

Suffixet -in anger kvinnligt kön.

En del ord är i sig manliga. För att bilda den kvinnliga motsvarigheten använder man in.

• patro – far
  • patrino – mor
• knabo – pojke
  • knabino – flicka

Andra ord är könsneutrala. När man talar om kvinnor kan man då lägga till -in för att betona att det är en kvinna, men detta är inte nödvändigt.

• lernanto – elev
  • lernantino – kvinnlig elev
• instruisto – lärare
  • instruistino – lärarinna

Jes

Jes betyder "ja".

• Ĉu vi estas en la ĉambro? – Är du i rummet?
  • Jes, mi estas en la ĉambro. – Ja, jag är i rummet

Ne

Ne är dels motsatsen till jes (dvs. betyder "nej") och har betydelsen "inte".

• Ne, mi ne estas en la ĉambro. – Nej, jag är inte i rummet.