3. En kafejo

Adverb

Adverb har ändelsen -e.

  • bele – vackert, på ett vackert sätt
  • bone – väl, på ett bra sätt
  • rapida aŭto – en snabb bil
    • veturi rapide – resa snabbt

Prepositionerna per och kun

Per – med (hjälp av)

  • manĝi per kulero – äta med sked
  • Ŝi kantis per tre bela voĉo. – Hon sjöng med en vacker röst.

Kun – (tillsammans) med

  • Mi iris kun amiko. – Jag gick med en vän.
  • Mi parolos kun li. – Jag kommer att prata med honom.

Prepositionerna antaŭ, post och malantaŭ

antaŭ – framför, före

post – efter

malantaŭ – bakom

Ordet antaŭ används både om plats och tid.

  • antaŭ la tablo – framför bordet
  • antaŭ la laboro – före arbetet

När det handlar om tid är post motsatsen till antaŭ.

  • post la laboro – efter arbetet
  • Li venos post tri horoj. – Han kommer om tre timmar
  • poste – efteråt, senare

Om platser används istället malantaŭ.

  • malantaŭ la tablo – bakom bordet
  • Mi iras maltantaŭ vi. – Jag går bakom dig.

Obervera skillnaden mellan de här meningarna:

  • Li venis post mi.
  • Li venis malantaŭ mi.

Suffixet -ul

Suffixet -ul betecknar en person med en viss karaktäristisk egenskap.

  • grandulo – en stor person, en jätte
  • maljunulo – en gamling
  • belulino – en vacker kvinna, en skönhet

Suffixet -ej

Suffixet -ej betecknar en plats, ett hus eller ett rum avsett för något särskilt".

  • lernejo – skola
  • kuirejo – kök
  • laborejo – arbetsplats

Suffixet -ebl

Suffixet -ebl betyder möjlig.

  • manĝebla – ätlig
  • videbla – synlig
  • kompreneble – förståeligt, naturligtvis, förståss
  • eble – möjligen, kanske
  • malebla – omöjlig

Imperativ

Uppmaningar har verbändelsen -u.

  • Manĝu! – Ät!
  • Iru! – Gå! Åk!

Den här verbformen kan också användas tillsammans med subjekt:

  • Li lernu! – Han ska lära sig
  • Ni vidu. – Låt oss se

Samt i bisatser:

  • Ŝi diris, ke mi manĝu. – Hon sa, att jag skulle äta.
  • Ili volas ke mi dormu. – Han vill, att jag ska sova.

Observera att det svenska hjälpverbet "ska" kan innebära både ändelsen -os och ändelsen -u i esperanton. Om "ska" betecknar framtid, och då kan bytas ut mot "kommer att", är det -os som gäller. När man uttrycker någon slags vilja används istället -u.

  • Mi labros morgaŭ – Jag ska arbeta imorgon.
  • Li volas ke mi laboru – Han vill att jag ska arbeta.