Adjektiv

Alla adjektiv slutar på -a:

• bela – vacker, fin
• granda tablo – ett stort bord
• bona lernanto – en bra elev

Adjektiv får pluraländelsen -j när substantivet står i plural:

• grandaj tabloj – stora bord
• bonaj lernantoj – bra elever
• miaj fratinoj – mina systrar
• viaj junaj amikoj – dina unga vänner

💡 Minneshjälp: substantiv och adjektiv håller ihop: plural på substantivet ger också -j på adjektivet.

N

Substantiv och pronomen får ändelsen -n när de är objekt, alltså när de utsätts för handlingen:

• Mi vidas amikon. – Jag ser en vän.
• Ŝi havas hundon. – Hon har en hund.
• Ili ŝatas vin. – De tycker om dig.

Det finns också situationer där man inte ska använda -n. Efter vissa verb, framför allt esti, skriver man normalt inte objektform. Efter en preposition behövs normalt inte heller -n, eftersom prepositionen redan visar relationen:

• Mi iras al vi. – Jag går till dig.
• Mi iras kun vi. – Jag går med dig.

Adjektiv som hör till objektet får också -n:

• La knabo havas belan hundon. – Pojken har en fin hund.

I plural står -n efter -j:

• La knabo havas belajn hundojn. – Pojken har fina hundar.

⚠️ Varning: svenska markerar ofta objekt med ordföljd. Esperanto markerar det med -n. Glöm inte ändelsen bara för att svensk översättning låter enkel.

Ordföljd

I svenskan är ordföljden ofta avgörande för vem som gör vad. I esperanto visar -n vad som är objekt, och därför kan ordföljden vara friare:

• Li amas ŝin. – Han älskar henne.
• Ŝin amas li. – Han älskar henne.
• Li ŝin amas. – Han älskar henne.

Den vanligaste ordföljden är ändå subjekt-verb-objekt:

• Mi legas libron. – Jag läser en bok.
• Libron mi legas. – En bok läser jag.

De – av, från

De används bland annat för ägande. Då motsvarar det ofta svenskans -s:

• La amiko de Marko – Markos vän
• La libroj de la lernanto – elevens böcker

Förfluten tid

I förfluten tid slutar verbet på -is:

• mi sidis – jag satt / jag har suttit / jag hade suttit
• vi skribis – du skrev / du har skrivit / du hade skrivit
• ŝi venis – hon kom / hon har kommit / hon hade kommit

⚠️ Varning: översätt inte svenskt "har gjort" med havi. På esperanto räcker verbändelsen -is.

Framtid -os

I futurum, alltså framtid, slutar verbet på -os:

• mi laboros – jag kommer att arbeta
• vi laboros – du kommer att arbeta
• li laboros – han kommer att arbeta
• ni laboros – vi kommer att arbeta
• ili laboros – de kommer att arbeta

💡 Minneshjälp: tempusvokalerna går i–a–o: dåtid -is, nutid -as, framtid -os.

Ke

Ke betyder "att" när ordet inleder en bisats. Svenskan använder också "att" framför infinitiv, men i esperanto räcker infinitivändelsen -i:

• manĝi – att äta
• Vi vidas ke mi manĝas. – Du ser att jag äter.
• Li diras ke li iros. – Han säger att han kommer att gå.

⚠️ Varning: skriv mi volas manĝi, inte mi volas ke manĝi. Ke behövs bara före en hel bisats.

Prefixet mal-

Prefixet mal- gör betydelsen till motsatsen:

• bona (bra) → malbona (dålig)
• granda (stor) → malgranda (liten)
• bela (vacker) → malbela (ful)

Prefixet ge-

Prefixet ge- anger en grupp med personer av båda könen eller en blandad grupp:

• gefratoj – syskon
• gepatroj – föräldrar

💡 Minneshjälp: ge- handlar om gruppen, inte om en enskild person.

Några fraser

• bonvolu – var snäll och, vänligen
• Bonvolu kuiri kafon. – Var snäll och koka kaffe.
• dankon – tack
• saluton – hej

⚠️ Varning: verbet efter bonvolu står i infinitiv: Bonvolu kuiri, inte Bonvolu kuiras.

Kio, Kion

Frågeordet kio betyder "vad". Det kan också få ändelsen -n: kion. Välj form genom att tänka på svaret.

Om svaret är subjekt använder du kio:

• Kio estas sur la tablo? – Vad ligger på bordet?
• Libro estas sur la tablo. – En bok ligger på bordet.

Om svaret är objekt använder du kion:

• Kion vi vidas? – Vad ser du?
• Homon mi vidas. – Jag ser en människa.

💡 Minneshjälp: om svaret skulle få -n, får frågeordet också -n.

Sammansatta ord

Du kan bilda nya ord genom att sätta ihop ordstammar. I slutet står en ändelse, till exempel -o, -a, -i, -as eller -os:

• bon-ven-i – välkomna
• trink-mon-o – dricks

Om ordet blir svårt att uttala kan man skjuta in en ändelse mellan delarna, ofta -o:

• lern-o-libr-o – lärobok

Dessutom kan du bilda många nya ord med prefix och suffix.