Adjektiv

Alla adjektiv har ändelsen -a,

• bela – snygg, vacker
• granda tablo – stort bord
• bona lernanto – bra elev

Även adjektiv kan få flertalsändelsen -j:

• grandaj tabloj – stora bord
• bonaj lernantoj – bra elev
• miaj fratinoj – mina systrar
• viaj junaj amikoj – dina unga vänner

N

Substantiv och pronomen får ändelsen -n när de utsätts för en handling. Man skiljer alltså mellan subjekt (den som utför handlingen) och objekt (den som utsätts för handlingen).

• Mi vidas amikon – Jag ser en vän.
• Ŝi havas hundon – Hon har en hund.
• Ili ŝatas vin – De gillar dig.

Det finns situationer då man inte ska använda -n. I samband med vissa verb, varav det viktigaste är esti, ska man inte skriva objektform. Om substantivet eller pronomenet har en preposition ska man (normalt) inte ha -n efter. Prepositionen räcker för att visa att substantivet eller pronomentet inte är subjekt i meningen.

• Mi iras al vi. – Jag går till dig.
• Mi iras kun vi. – Jag går med dig.

Man sätter -n också efter adjektiv som tillhör objekt.

• La knabo havas belan hundon. – Pojken har en fin hund

I plural så hamnar -n efter -j.

• La knabo havas belajn hundojn. – Pojken har fina hundar

Ordföljd

I svenska är det vanligen ordföljden som skiljer på subjekt och objekt. I esperanto är det ändelsen -n som avgör. Tack vare ändelsen -n kan ordföljden i esperanto vara ganska fri.

• Li amas ŝin. – Han älskar henne.
• Ŝin amas li. – Han älskar henne.
• Li ŝin amas. – Han älskar henne. osv.

Den vanligaste ordföljden är subjekt-verb-objekt. Men ibland kan ordföljden ändras, till exempel eller i poesi eller låttexter. Ordförljden kan också ändras för att lyfta fram något speciellt i meningen.

• Mi legas libron. – Jag läser en bok
• Libron mi legas. – En bok läser jag

De – av, från

De används bland annat för att ange ägande. De motsvarar då ändelsen -s på svenska.

• La amiko de Marko – Markos vän
• La libroj de la lernanto – Elevens böcker

Förfluten tid

I förfluten tid slutar verbet på -is.

• mi sidis – jag satt / jag har suttit / jag hade suttit
• vi skribisis – du skrev / du har skrivit / du hade skrivit
• ŝi venis – hon kom / hon kom / hon har kommit / hon hade kommit

Observera att -is motsvarar tre olika sorters förluten tid på svenska. Använd inte verbet havi för att ange förfluten tid på esperanto. Det räcker med -is.

Framtid -os

I futurum (framtid) slutar verben på -os

• mi laboros – I will work.
• vi laboros – You will work.
• li/ŝi laboros – He/she will work.
• ni laboros – We will work.
• ili laboros – They will work.

Ke

Ke betyder "att". Ordet används bara för att inleda en bisats. På svenska används "att" också framför infitiv, men på esperanto räcker ändelsen -i för att ange infinitiv.

• manĝi – att äta
• Vi vidas ke mi manĝas. – Du ser att jag äter.
• Li diras ke li iros. – Han säger att han kommer att gå.

Prefixet mal-

Prefixet mal- ändrar ett ords betydelse till raka motsatsen.

• bona – bra
  • malbona – dålig
• granda – stor
  • malgranda – liten
• bela – vacker
  • malbela – ful

Prefixet ge-

Prefixet ge- anger flera personer av bägge könen.

• gefratoj – brothers and sisters
• gepatroj – parents

Några fraser

• bonvolu – var snäll och...
  • Bonvolu kuiri kafon. – Var snäll och laga kaffe.
  • Observera att verbet som följer bonvolu alltid ska ha i-ändelse.
• dankon – tack
• saluton – hej

Kio, Kion

Frågrordet kio som på esperanto betyder "vad", kan också få ändelsen -n. "Vad" översätts alltså med kio eller kion beroende på om man frågar efter ett subjekt eller ett objekt. För att veta om det man frågar efter är ett subjekt eller objekt kan det hjälpa att föreställa sig svaret på frågan, och utgå ifrån den meningen.

• Kio estas sur la tablo?

  • Libro estas sur la tablo.
  • Kio i frågan motsvarar ordet Libro i svaret. Bägge är subjekt. Alltså inget -n.

• Kion vi vidas?

  • Homon mi vidas.
  • Kion i frågan motsvarar ordet Homon i svaret. Bägge är objekt till verbet vidas. Alltså behövs -n.

Sammansatta ord

Man kan bilda nya ord genom att sätta ihop ordstammar. Sist i ordet har man en ändelse, t.ex. -o, -a, -i, -as, -os.

• Bon-ven-i
• Trink-mon-o

Om en sammansättning blir svår att uttala kan man mellan delarna skjuta in en ändelse, vanligen -o.

• Lern-o-libr-o

Dessutom kan man förstås bilda många nya ord med olika suffix och prefix.